På hemvägen från intervjuerna, tog vi vår första matutu sväng, galet fascinerande! Enkelt beskrivet, tänk dig den svenska bussens raka motsats: "bussen" är liten, går när den är full (passar inga tider), folk talar med varandra och skattar ihop! (så att vi undrade om de kände varandra sedan innan, vilket inte var fallet!), du sitter så nära din granne att du känner att du börjar svettas på låret (och du tänker det är ok!), bälte!? - Litar du inte på chaffisen, sa grannen då han knödde sig ner, hällre en avdomnad höger skinka och en värkande rygg, än att vi tar av oss våra bälten, tänke Maja och jag och log tillbaka.
Ryktet har gått att snö har fallit hemma! Det är mycket främmande här, den känslan av att frysa och huttra. Så när regnet nyss bröt ut, är det mycket välkommet!
Maja skrev i tidigare inlägg om vår fågelmatning, här är en av skönheterna, en modig sådan har det visat sig
Vy från matatun
En blygsam hint om dagens upplevelse, 25 personer + 2 barn rymdes i detta åk
Nu ska Maja och jag lyxa till det med vitkål (ev. ris) och grillad kyckling på Ruma, jag har trissat upp mig något enormt, det ska bli så gott!
Hej Julia och Maja! Singoalla och te är ju en riktig isbrytare. Hur många kakor får man ta? Bra jobbat med allting! Perfekt! Kram Leif
SvaraRaderaVisst är det! Det är ok att ta så många de önskar. Men alla har frågat efter intervjun om vi ska lämna hela kakröret, men det kommer inte på frågan!
RaderaPuss och kram!
Angående campingen: vi är ensamma här, för det mesta, men det är sex tält till runt vårt. Senast vi hade sällskap var för ett par dagar sedan, två franska män, de försökte socialicera, men vi visade tydligt ointresse, dagen efter var de borta igen. Vi har även haft ett minnesvärt besök av barn från en skola från grannbyn, de var på studiebesök för att se hur turister bor. Den känslan var nog ganska lik, den känsla apan känner i sin bur, men vi vinkade. Kamelen är grym! Vi har även en klok get vi älskar att observera!
Radera